hellu!

Sitter och blänger på trean samtidigt som jag pratar med en kollega på msn och en kollega i tlf samt planerar december schemat. Medans jag gör detta äter jag sugersnaps och snusar:) Många bollar i luften samtidigt.

Imorse åkte jag till Falun 0640 och kom hem 1820. Inte riktigt tänkt att jag ska vara där i så många timmar, men det är mycket som ska göras..

Fick för någon månad sedan reda på att en väns mor har cancer.

På så kort tid har hennes tillstånd försämrats, att hon är döendes nu. Hon har fått cellgifter som ej har hjälpt. Nu ligger hon i Uppsala under veckorna och får vara hemma på helgen. Tyvärr så ser det ej ut som om hon kommer att leva så länge till. Den kvinnan har fått mig att känna mig så välkommen varje gång jag har kommit hem till henne. En öppen, glad, rolig och positiv människa har förvandlats till en människa utan livsglädje, en kvinna som knappt kan gå. Kvinnan som satt i köket, pimplandes kaffe, rökandes, smååt på kakor med ett stort leende i ansiktet. Varför ska livet vara så orättvist? Hon är så glad över sina små barnbarn, barnbarn en hon ej kommer få se växa upp. Varför ska livet vara så orättvist?